Om DalaWux – Flexibelt Lärande 1.0

I samband med ett medlemsmöte under våren 2014 med föreningen DalaWux diskuterades ett möjligt projekt kring IKT och funktionsnedsättning. Det framkom då ett stort intresse för att få mer kunskap kring behovet av kompetens och behovet från elever med olika typer av funktionsnedsättning.

En förstudie genomfördes under april-maj 2014 för att undersöka vuxenutbildningen inom Dalarnas femton kommuner och deras arbete med IKT och funktionsnedsättning. En webbbaserad enkät skickades ut till alla rektorer inom vux och samtliga rektorer svarade, dock med lite olika djup och detaljer i sina svar. Frågor ställdes i enkäten bland annat kring hur vuxenutbildningen för funktionsnedsatta var organiserad, antal studerande totalt med funktionsnedsättning, antal studerande per typ av funktionsnedsättning, grupper av funktionsnedsättning med stora pedagogiska utmaningar, dagens arbete med IKT och funktionsnedsättning, tillgång till teknik och lärplattform samt lärares kompetens kring IKT.

Enkäten visade att antalet studerande som hade ADHD uppskattades till cirka 55-60 personer och att antalet studerande som hade Autism/Aspergers uppskattades till cirka 35-40 personer. En utmaning med att uppskatta antalet studenter med en specifik funktionsnedsättning är att vissa inte har en fastställd diagnos samt att vissa studenter har flera typer av funktionsnedsättningar. De grupper av funktionsnedsatta som upplevdes ha störst pedagogiska utmaningar var: ADHD, Autism/Aspergers samt studenter med läs-och skrivsvårigheter, följt av synnedsättning och allmän utvecklingsstörning. Specifika utmaningar i inlärningen för elever med funktionsnedsättning var:

  • svårighet för elever med funktionsnedsättning generellt kan vara utmaningen med självständiga studier.
  • de största utmaningarna är när pedagoger anar att en funktionsnedsättning finns men inte förstår hur de ska hjälpa eleven pedagogiskt.
  • studenter med Autism/Aspergers syndrom upplevs ha svårt att fungera i grupp.
  • elever med ADHD upplevs ha svårt att planera, att komma igång, att hålla reda på (passa) tider för handledning/lektioner.
  • Autism upplevs innebära svårigheter att nå ut den studerande och att skapa kontakt.
  • små undervisningsgrupper behövs för arbete med funktionsnedsatta.
  • det behövs ett individanpassat material, och stor variation på inlärningstakten.

När det gäller dagens arbete med IKT och funktionsnedsättning så visade enkäten att:

  • de flesta arbetar med traditionell klassrumsundervisning, färre med distansundervisning och blended learning.
  • det är relativt god tillgång till datorer och teknik, ett flertal olika program och plattformar används, cirka hälften använder en lärplattform.
  • det är en relativt god (upplevd) kompetens hos lärarna kring IKT.
  • de flesta lägger ut material och arbetsuppgifter i plattformen, vissa även inspelade filmer med instruktioner och arbetsuppgifter, vissa lägger upp länkar på material, någon har handledning och uppföljning via nätet.

En sammanfattande bild av enkäten är att det finns flera pedagogiska utmaningar för studerande med funktionsnedsättning, och att det finns särskilt många utmaningar för bland annat studerande med ADHD och Autism/Asperger. När det gäller studerande med ADHD och Autism/Asperger finns det särskilda utmaningar som användandet av blended learning och Flipped classroom upplevs kunna lösa. Detta gäller t.ex. utmaningen för studenter med Autism/Aspergers syndrom som upplevs ha svårt att fungera i grupp, och elever med adhd som upplevs ha svårt att planera och hålla reda på (passa) tider för handledning/lektioner. Enkäten visar även på att det finns en god grundkompetens hos lärarna kring IKT och ett intresse för att kompetensutveckla sig ytterligare inom området.

Sammanfattning av projektet:
Utveckling och anpassning av flippade klassrum som metod för en pedagogisk förnyelse och ökad tillgänglighet för studenter inom särvux med ADHD och Autism/ Aspergers syndrom. Förstudien visade på ett stort behov hos denna målgrupp av användandet av alternativa metoder till traditionell klassrumsutbildning. Kombinationen av lärande på plats och på distans (så kallat blended learning) bör kunna skapa goda förutsättningar för målgruppen att få ökad tillgänglighet till pedagogiskt stöd och ett ökat stöd för det livslånga lärandet. Tanken är att lärare och rektorer kontinuerligt får kompetensutveckling/handledning kring metoden och dess pedagogiska nytta, för att skapa förutsättningar för implementering av metoden under projektets livslängd och förhoppningsvis bli en del av det dagliga arbetet. En värdering kommer att göras av studenternas utgångsläge avseende ett antal kvalitativa faktorer (t.ex. kunskapsnivå i ämnet/ämnena, engagemang och motivation till studier, självständighet samt drivkraft), och sedan görs en ny värdering av utvecklingen i slutet på året. En expertgrupp med forskare och andra sakkunniga (Svenska Riksorganisationen för distansutbildning samt Riksorganisationen för e-kompetens) får möjlighet att bistå med kunskap för att kunna ta fram frågorna som skall ställas i värderingen. Expertgruppen får även ta del av den uppföljning som görs av deltagarnas generella utveckling, och kan därmed bistå projektet med att tolka resultatet ur ett vetenskapligt perspektiv.

Projektet kommer att använda nya och innovativa metoder för kommunikation vid träffarna på olika digitala och nätbaserade plattformar. Verktyg som pedagogerna sedan kan använda direkt i den egna arbetssituationen. Eleverna får lärare som är trygga i sin roll och i att använda tekniken för att använda den lärstil/metod som passar eleven bäst.

Att kunna erbjuda flexibla former av utbildning är en förutsättning för att eleverna skall vara rustade att möta arbetslivets framtida krav, att förebygga utanförskap och arbetslöshet men också för att stärkas i tanken på att studera vidare. Det ”flippade klassrummet” (eng. the flipped classroom) är en form av ”blended learning” med stark tonvikt på att använda sig av digitala verktyg. Modellen innebär att läraren vänder på de traditionella begreppen genom att ge webbaserade genomgångar som hemläxa istället för den traditionella föreläsningen i klassrummet, vilket ger tid och utrymme i klassrummet för mer laborativt arbete.

Modellen kallas också för det omvända klassrummet. Inför ett moment förbereder läraren det  centrala innehållet med genomgångsmaterial i form av till exempel en videofilm, wiki, podcast eller text på en blogg. Alternativt används ett färdigställt material. Eleverna får sedan i uppgift att gå igenom materialet så många gånger de behöver för att ta till sig innehållet före nästa lektion. Detta innebär att lektionen kan ägnas åt fördjupning, analys, individuell anpassning samt feedback. Studier har visat att metoden kan leda till markanta förbättringar i elevresultat. Det flippade klassrummet innebär ett större ansvar för eleven att aktivt ta del av undervisningen. Det innebär också att läraren kan använda det frigjorda utrymmet på lektionstid till pedagogiskt väl genomtänkta aktiviteter åt eleverna.

Vision
Projektets vision kan kopplas till olika utvecklingssteg hos läraren, eleven och skolan som organisation. Modellen för visualisering av dessa utvecklingssteg är utvecklad av den amerikanske forskaren Ruben Puentadura, och kallas SAMR-modellen. Visionen är att pedagogerna och de studerande startar på den första nivån, d.v.s Ersättning. Efter ett år är de på nivån Förbättring, efter tre år på Förändring och efter fem på den högsta nivån d.v.s Omdefiniering. Som pedagog kan (och bör) man förstås röra sig mellan de olika stegen beroende på den enskilda situationen. Utmaningarna ligger bland annat i att utveckla förlopp som medger lärande på steget omdefiniering. För att sådana förlopp skall få fäste kan även andra övergripande förändringar i organisation, attityder och arbetsmiljö behövas.

Annonser
%d bloggare gillar detta: